SÁMI DOAKTÁRIID SEARVI  –  SAMISK LEGEFORENING  –  SÁMI MEDICAL ASSOCIATIONa

Ođđasat

 

BOVDEHUS JAHKEČOAHKKIMII JA STUDEANTASEMINARII ROMSSAS

BEAIVI: Duorastaga 15. b. njukčamánus 2018
ÁIGI: Dii. 18.15 – 19:30
BÁIKI: The Edge, Clarion Hotell Tromsø, Čoahkkinlatnja: Arbeidskontoret

Bovdehus jahkečoahkkimii ja studeantaseminárii Romssas
 
Beaivi: Duorastaga 15. b. njukčamánus 2018
Áigi: Dii. 18.15 – 19:30
Báiki: The Edge, Clarion Hotell Tromsø, čoahkkinlatnja: Arbeidskontoret
 
Áššelistu:
  1. Gohččuma dohkkeheapmi
  2. Válljet čoahkkinjođiheaddji, refereantta ja jahkečoahkkinprotokolla vuolláičálliid
  3. Jahkedieđáhus
  4. Rehketdoallu ja bušeahtta
  5. Mearridit miellahtto divatmávssu 2018:ii
  6. Válggat – ja čuovvovaš olbmot leat válggaide 2018:
    Stivrralahttut: Anne Lajla W. Kalstad ja Anne Laila Nystad (studeanta), ja muđuid fertet ođđa stivrralahttu Ole Mathis Hetta rohki maŋis.
  7. Muđuid.
Jus miellahttuin leat áššit maid háliidit ovddidit stivrii, de háliida stivra dán jođánepmosit, ja ovdal 1. b. njukčamánus 2018.
 
STUDEANTASEMINÁRA
Maŋŋá jahkečoahkkima bovdet dearvvašvuođafakultehta studeanttaid oassálastit studeantasemináras. Eará miellahtut jahkečoahkkimis leat bures boahtin searvat. Geahča prográmma vuollelis.
 
JAHKEČOAHKKIN MÁLLÁSAT
Eahkedis lea jahkečoahkkinmállásat hotealla boradanbáikkis Kitchen&Table, Clarion Hotel The Edge dii. 19:30. Sii geat háliidit mállásiid, sáddestehpet epoastta; maret.lajla@gmail.com maŋŋemuš 8. b. njukčamánus, vai beassat diŋgot doarvái máles eriid. Mállásiid maid fállet oainnát dás vuollelis. Dieđit háliidat go hjorttabiergu dahje dorski váldoborramuš. Studeanttaide fállat nuvttá borramuša, ja eará miellahttut mákset iežaset borramuša ovddas. 
 
IJASTALLAN
Lea várren hoteallalanja Clarion Hotel Edge, geat háliidit ijastallat. Namut Sámi doaktáriid searvvi dahje bookingkode 17759 go diŋgot lanja. Dán sáhttát dahkat go čuojahat resepšuvdnii:
  • bookingkode 17759
  • tel 77 66 84 00 eller
  • sádde epoastta cl.theedge@choice.no.
  • Haddi: 1390,– ovttaolbmo latnja / 1590,– duppallatnja
Muđuid geahča min ruovttusiiddu: www.samisklegeforening.no
Sámi doaktáriid searvvi ovddas
Stivra
 
BURES BOAHTIN !
STUDEANTASEMINÁRA PROGRÁMMA

 

BEAIVI: Duorastag 15. b. njukčamánus 2018
ÁIGI: Dii. 16:00
BÁIKI: The Edge, Clarion Hotell Tromsø, čoahkkinlatnja: Arbeidskontoret
ULBMILJOAVKU: Sámi studeanttat, ja eará studeanttat geain lea beroštupmi sámi dearvvašvuođas dearvvašvuođafákultehtas.
LÁGIDEADDJI: Sámi Doaktáriid Searvi

 

16.00–16:30 Guossohat pizza ja minerálčázi
16:30 – 16:50 Sámi prošeavttat Dearvvašvuođafákultehtas – maid sáhttit fállat?

  • Siv Kvernmo, professor, IKM

17:00 – 17:30 Doavttir ruovttubáikkis, manin fárrejin maŋás, ja manin orustedjen?

  • Maret Lajla Sara Nedrejord, fástadoavttir Kárášjoga gieldas 
  • Frøydis Nystad Nilsen, ossodatváldodoavttir, SÁNÁG/ Sámi nášunála gelbbolašvuođaguovddáš psyhkalaš dearvvašvuođasuddjemis ja gárrendilledivššu várás, Kárášjogas

17:40 GÁFESTALLAN

 

18:00 Sámi dearvvašvuođa bargu máttasámi guovlluinArbeidet med samisk helse i sørsamisk område

  • Anne Lajla Westerfjell Kalstad, gielddaváldodoavttir  Plassje soahkanis

19:30 Mállásat The Edge Clarion Hotell boradanbáikkis.

Galle beaivve vel jahkečoahkkimii ja studeantaseminárii
37Beaivvit22Diimmut45Minuvttat56Sekunddat

Dieđiheapmi studeantaseminárii Romssas 15. 03. 2018

Deavddes buot sajiin gos lea násti *

Ii leat kursadivat.
Seminára beaivi: 15. b njukčamánus 2018
Dieđihan áigemearri: 8. b njukčamánus

 

Lassi dieđut seminára birra: 
Máret Lájlá S. Nedrejord

Epoasta:  maret.lajla@gmail.com





Bovdet buot studeanttaid mállásiidda hoteallas, maŋŋá seminára. Sámi doaktáriid searvi máksa mállásiid studeanttaide. Merke skovis háliidat go dorski vai hjortta-bierggu váldoborramuššan.

HjorttabierguDorski

Anne Lajla Westerfjell Kalstad

Anne Lajla Westerfjell Kalstad lea Sámi doaktáriid searvvi jođiheaddjin.

Ole Mathis Hetta – muitosánit

Ole Máhtte vádjolii geassemánu 8 b. 2017 maŋŋil guhkit áigge buozalmasvuođa. Mii gal váillahišgoahtit su áŋgiruššama ja áŋgirvuođa. Min jurdagat mannet bearrašii. Ráfi lehkos su muitui. 

Muitosátni

 
Ole Mathis Hetta riegádii Guovdageainnus 1946. Son gárvii artiuma Nordfjordeid riikagymnásas 1965, ja dan maŋŋil gárttai son okta dain vuosttaš sámi doavttirstudeanttain universitehtas Bergenis. Doppe son válddii medisiinnalaš ámmáteksámena 1971. Sus lei turnusbargu Rogalándda buohcciviesus ja Bryne suohkanis. 
Maŋŋil militearabálvalusa Vatneleiren báikkis Sandnes guovllus máhcai son Sis-Finnmárkui ja lei guovlludoavttir Kárášjogas njeallje jagi (1974-78). Ole Máhtte čájehii beroštumi iešguđetge kultuvrraide ja álbmogiidda geat rahče oččodit dearvvašvuođabálvalusaid. Danin son álggii bargat Girku heahteveahki ovddas. Son barggai máŋgga dearvvašvuođaprošeavttain Mátta-Sudanas ja Tanzanias. Dáid vásáhusaid geažil sihke Sámis ja Afrihkás almmuhii son iežas vásáhusaid ja árvvoštallamiid das makkár mearkkašupmi olbmo kultuvra duogážis lea go galgá áddet dearvvašvuođa ja buozalmasvuođa. 
 
1983 -84 studerii son Berkeley Universitehtas Californias. Doppe son válddii mastergráda servvodatmedisiinnas (Master of Public Health). Go sámi doaktáriidsearvi ásahuvvui 1984 de lei Ole Máhtte barggus Afrihkás. Dan geažil sus ii lean vejolašvuohta searválaga eará sámi bargoustibiiguin buoredit sápmelaččaid dearvvašvuođabálvalusaid. Go son de fas máhcai Stavangerii 1986, de gal oaččui searvi buori veahki su vásáhusaid, bastilis reflekšuvnnaid ja cealkámušaid bokte. Ja dasa lassin lassánii su áŋgiruššan dáđi eanet áiggi mielde. 
 
Su servvodatmedisiinnalaš čehppodaga ja barggu dihte lei son háhkan alcces nana hárjáneami dan bokte go lei sihke leamašan fylkkadoavttir Rogalánddas, jođiheaddji almmolaš doaktáriid searvvis ja seniorráđđeaddi sámi servvodatmedisiinnas Dearvvašvuođadirektoráhtas 2007-2013. Dá ledje vásáhusat mat bohte ávkin go šattai sámi doaktáriid searvvi jođiheaddji 2014. Son áŋgirušai garrasit bargui ásahit Sámi dearvvašvuođasiidda Kárášjohkii ja oččodit sámi doaktáriid bargagoahtit sámi dearvvašvuođaguovddážiin. Sus lei maid internašunála beroštupmi álgoálbmotdearvvašvuođa fáttáide. 
 
Ole Máhtte oaččui olu gudni ja fuomášumi iežas barggu ja áŋgiruššama dihte. 2013 oaččui son Karl Evang bálkkašumi iežas barggu dihte sámi pasieanttaid ovddas. 2015 oaččui son Fyrbøterbálkkašumi Norgga doaktáriidsearvvis ja 2016 geigejuvvui sutnje St. Olavs Árvomearkka 1. Luohká Riddár su erenoamáš barggu ovddas buoredit álgoálbmot vuoigatvuođaid ja dearvvašvuođa dili. 
 
Son šattai penšunista seamma jagi go válljejuvvui sámi doaktáriid searvvi jođiheaddjin 2014. Váikko son buozai de doaimmahii iežas jođiheaddjiámmáha hui bures ja ii diktán goassige dávdda stivret. Son lei dego nana bákti ja doarjja sihke nuorabuš ja boarrásut bargoustibiidda.  Sus lei mearehis dáhttu ovddidit sámi dearvvašvuođa ja bidjat dan beaiveortnegii. Son hástalii sihke dearvvašvuođabyrokráhtaid ja politihkkáriid buoredit dearvvašvuođabálvalusaid sápmelaččaide. 
 
Ole Máhtte vádjolii geassemánu 8 b. 2017 maŋŋil guhkit áigge buozalmasvuođa. Mii gal váillahišgoahtit su áŋgiruššama ja áŋgirvuođa. Min jurdagat mannet bearrašii. Ráfi lehkos su muitui. 
 
Sámi doaktáriidsearvvi stivrrajođiheaddjit
Ánne Lájla Westerfjell Kalstad
Siv Kvernmo
Ánne Láilá Nystad
Máret Lájlá Nedrejord
Frøydis Nystad Nilsen
May Britt Nystad 

SDS JAHKEČOAHKKIN 2017

Jahkečoahkkin lei Kárášjogas 24. b. guovvamánus. Finnmárkku Buohcciviesus leigga boahtán direktevrea Eva Håheim Pederesen ja Anne Grete Olsen logaldallat Sámi dearvvašvuođa siidda ovdáneami birra.


Deaddil gova ja loga eambbo (dokumeanta lea dárogillii).

Jahkečoahkkin referáhta 24.02.17 – Sámi doakáriid searvi

Boahtán: Knut Johnsen, Cecilie Javo, Inga Maja Sara, Piera West, Egil Utsi, Amund Peder Teigmo,

Arnhild Somby, Ole Mathis Hetta, Per Somby, Ester Fjellheim, Frøydis N. Nilsen, Silje Somby, Mika

Aikio

1. Gohččuma dohkkeheampmi: dohkkehuvvui.

 

2. Válljen ságádoalli ja čoahkkinjođiheaddji: Ole Mathis Hetta

    Refereanta: Arnhild Somby

    Jahkečoahkkinprotokolla vuolláičállit: Amund Peder Teigmo ja Piera West.

 

3. Jahkedieđáhus: Lohkkun ja dohkkehuvvon.

 

4. Rehketdoallu ja bušeahtta: Guorahallon ja dohkehuvvon.

 

5. Mearridit miellahtto divatmávssu 2017:ii: Dát ii rievdaduvvo. Ovttajienalaččat dohkkehuvvon.

 

6. Válggat:

    Ođđa stivra:

    Ole Mathis Hetta, jodiheaddji

    Máret Lajla Nedrejord, Siv Kvernmo, Anne Lajla Westerfjell Kalstad

    Anne Lajla Nystad, studeanta áirras

    Várre stivrralahttut: Egil Utsi, Arnhild Somby

 

7. Muđuid.

–  Evttohus ahte SDS lágida dearvvašvuođakonferánssa mas lea fáddán dearvvašvuođaámmátoahppu, nannen dihte sámi gelbbolašvuođa. Mearrádus: Ášši divaštallo viidáseabbot stivrras.

–  Dárbu ahte SDS buktá cealkámuša oahppoplánaid ektui sámi studeanttaide doavttiroahppus Romssas. Mearrádus: Ášši divaštallo stivrras.

–  SDS vuorká/árkiiva Sámi árkiivii Guovdageidnui, nuvttá bálvalus.

  Evttohus ahte SDS neahttasiiddu doaimmaheaddji bidjá liŋkkaid jahkedieđáhusaide, dutkanártihkkaliidda ja sullasaš áššiide.

  Evttohus stivrii: Stivra berre lágidit muhtin stivrračoahkkimiid Romssas, vai livččii liiba bovdet sámi studeanttaid SDS:ii ja ásahit oktavuođaid.

–  Diehtun ahte dearvvašvuođaásahus lea ráhkadahttimin diehtojuohkkingihppagiid sámegillii, dábálaš buozalmasvuođaid birra. Gihppagat leat válbmasat 2017.

 

Ester Fjellheim nammaduvvui SDS gudnemiellahttun.

Gudnemiellahtu 2017

 

Ester Fjellheim nammaduvvui SDS gudnemiellahtun.

Vuosttaš gudnemiellahtu

 

Professor Torstein Bertelsen  lei SDS vuosttaš gudnemiellahtu. Son áŋgiruššaid ásahit sisaváldin kvohta sámi doavttirstudeanttaide Bergenii 1963.

 

Bertelsen jámii 2008. Dá lea liŋka su muitosániid birra
Norgga doavttirsearvvi áigečálligis.

 
SDS Jahkečoahkkin 2017 

Jahkečoahkkin lea Kárášjogas 24. b. guovvamánus dii 16:30–18:00. Mii leat plánen jahkečoahkkinseminára ovdal jahkečoahkkima. Geahča prográmma.

 

Gohččun Sámi doakáriid searvvi jahkečoahkkimii 24. b. guovvamánus 2017.
 
Jahkečoahkkin lea SÁNAG viesus Kárášjogas, gos maiddái lea vejolaš searvat telemáhtihkka bokte. Jahkečoahkkin álgá dii 16:30–18:00, ja dá leat čuovvovaččat áššit:
 
1. Gohččuma dohkkeheampmi
2. Válljet čoahkkinjođiheaddji, refereantta ja jahkečoahkkinprotokolla vuolláičálliid.
3. Jahkedieđáhus
4. Rehkedoallu ja bušeahtta
5. Mearridit miellahtto divatmávssu 2017:ii.
6. Válggat – ja čuovvovaš olbmot leat válggaide 2017: 
Stivrralahttut: Knut Johnsen, Maret Lajla Nedrejord
Várre stivrralahttut: Frøydis Nystad Nilsen, Inga Maja Sara
7. Muđuid.
 
Jus miellahttuin leat áššit maid háliidit ovddidit stivrii, de háliida stivra dán jođánepmosit, ja ovdal 10. b. guovvamánus.
 
Ovdal jahkečoahkkima bovdet jahkečoahkkinseminárii dii 14:00–16:00 SÁNAG čoahkkinlánjas.
Finnmárkku buohcceviesu direktevra Eva Håheim Pedersen ovdanbuktá sámi spesialistadearvvašvuođabálvalusaid organisereme birra. Leat maiddái ožžodeamin ovtta vel ságastalli.
 
Eahkedis leat jahkečoahkkinmállásat Scandic hoteallas Kárášjogas dii 19:30. Sii geat háliidit mállásiid, sáddestehket dieđu jođiheaddjái; omhetta@online.no, ovdal 17. b. guovvamánus, vai beassat diŋgot. Buohkat mákset ieža mállásiid.
Gehččet muđuid min ruovttusiiddu: www.samisklegeforening.no
 
Sámi doaktáriid searvvi ovddas
 
Ole Mathis Hetta (vuolláičálli)
jođiheaddji

Jahkedieđáhus 2016 - Sámi doaktárii searvi
 

Stivra

Stivrras 2016:s leat leamašan 

Ole Mathis Hetta, jođiheaddji

Anne Lajla Westerfjell, nubbi jođiheaddji

Knut Johnsen

Máret Lajla Nedrejord

Anna Laila Nystad, studeantaáirras.

Várrelahttut: Ingá Máijá Sara ja Frøydis Nystad Nilsen.

 

Jahkečoahkkin 2016 dollui Kárášjogas 11. b njukčamánus gos meannuduvvojedje  dábálaš jahkečoahkkináššit ja ođđa stivrra válljen.

 

Stivrračoahkkimat 2016

Stivra lea čađahan 5 stivrračoahkkim 2016:s. Lassin leat jođiheaddji ja stivrralahttut doalahan oktavuođa eaŋkiláššiid ja cealkámušaid birra epoastta ja telefovnna bokte.

 

Doarjja Sámedikkis

Sámi doaktárii searvi leat jahkásaččat ožžon ekonomalaš doarjaga Sámedikkis 2012 rájes dáidda áššiide: «Fálaldat lágidit sámegielat ja kultuvrralaš dearvvašvuođabálvalusaid», ja bargat dan ala ahte: Buoridit sámi álbmogii bálvalusfálaldagaid fágalaš vehkkiin, diehtojuohkindoaimaiguin ja háhkat sámi dearvvašvuođabargiid. Ruđat leat ovdal geavahuvvon Sámi dearvvašvuođakonferánsii, muhto 2016 ii lean dákkár konferánsa.

 

Áššiin mainna leat bargan 2016

 

Sámi dearvvašvuođabálvalusat: «Sámi Dearvvašvuođasiida»

Maiddái 2016:s leat hoahpuhan Finnmárkku buohcciviessu hálddahusa ja stivrra dahkat mearrádusa huksenálggaheamen Sámi Dearvvašvuođasiidda Kárášjohkii mearrádusa vuođul mii dahkui 2015:s. Leat ásahuvvon bargojoavkkut ja plánenbarggut leat bures jođus.

 

Sámi dearvvašvuođakonferánsa 2017 riikkaidgaskasaš oasálastiiguin

Lea ásahuvvon komitea mas maiddái SDS miellahttut leat mielde plánemin dearvvašvuođakonferánssa, mas maiddái eará álgoálbmogatge oasálastet. Dát leat ovttasbargu Sámedikkiin, SÁNAGain, Sami dearvvašvuođadutkanguovddážiin ja SDS:ain.

 

Sámi dearvvašvuođabálvalusaid orgániseren

Čielggadeapmi sámi spesialisttadearvvašvuođabálvalusaid orgniserema birra, maid SDS ráhkadahtii 2015, lea juogaduvvon mearridanválddiide ja mediade, ja lea leamašan vissis digáštallamat dán oktavuođas.  Kvinsland-lávdegoddi lea geigen sin árvalusa, ja spesialisttadearvvašvuođabálvalusaid organiseren galgá mearriduvvot politihkkálaččat. SDS lea addán sihke cealkámuša ja čielggadeami dán lávdegoddái.

 

 

Sámi studeantaseminára Romssas 5.-6. b golggotmánus 2016

Stivra lea lágidan studeantaseminára Romssas, gos 14-15 studeantta iešguđet ge joavkkus oasálaste. Vásiheimmet positiivvalaš seminára, ja lágidat dán maiddái 2017 čavčča. Bargat ásaheami doaibmi fierbmadaga sámi doavttirstudeanttaide.

 

Sámi geriatriija

SDS lea ovttas Finnmárkku buohcciviesuin ja DNU:ain (UNN) hoahpuhan ohcama Dearvvašvuođadirektorahtii dohkehit heivehuvvon oahppoprográmma sámi geriatrihkáriidda.

 

Ruvttosiidu

Searvvi ruovttusiidu ásahuvvui 2013 (samisklegeforening.no). 2015 geasi rájes lea ruovttusiidu vuđolaččat buoriduvvon ja ođasmahttojuvvon. Webserver ja domene lea sirdon.. Ovdalaš jahkemolsuma 2016-17 ođasmahttojuvvo siiddut fas. Ruovttosiidduide leat almmuhan ođđasiid stivrras ja eará gálduid ođđasiid sámi dearvvašvuođabálvalusaid birra.

 

Facebook-siiddu leat maiddái geavahan áŋgireabbon go ovdal. Leat váldán atnui VIPPS álkkidan dihtii miellahtto divatmávssu.

 

SDS:as leat 43 miellahttu geat leat máksán 2016:is.

 

 

 

Stavanger / Kárášjohka 16. 01. 2017

 

Ole Mathis Hetta, jođiheaddji

SAMINOR-konferánse
Romssas 17.–18. b. skábmamánus 2016

 

Konferánsa lihkostuvai hui bures. Mii almmuhat logaldallamiid maŋŋelaš.

 

 

Dás gávnnat "Ordliste - Sátnelistu"
Sámi Doaktáriid Searvi /
Sámi spesialistadearvvašvuođabálvalus

Iŋgá Máijá Sárá
2016

Máhttolistu sápmelaččaid psykososiála buozalmasvuođas

 

 

Ruoŧa Sámedikki prošeaktajođiheaddji Petter Stoor lea dál gárven raportta mas veardádallá máhtolašvuođa mii gávdno sápmelaččaid psykososiála buozalmasvuođaid birra. Bargu lea leamašan kárten, analyseren ja almmustahttin. Raporttas lea maiddái evttohus doaimmaide mat sáhttet dagahit buoret duohttaleami ruoŧa stáhta dearvvašvuođaguoskevaš geatnegasvuođaid sámiide.


Kunskapsöversikt om samers psykosociala ohälsa

 

Sametinget i Sveriges projektledare Petter Stoor är nu klar med rapporten som sammanställer den kunskap som finns om samers psykosociala ohälsa. Uppdraget har varit av kartläggande, analyserande och tillgängliggörande karaktär. Rapporten innehåller även en förslag på åtgärder som kan leda till bättre efterlevnad av den svenska statens hälsorelaterade skyldigheter mot samerna.

 

 

Studier och kunskapsluckor


I rapporten redogörs för den relevanta kunskap (vetenskaplig och annan) som redan finns, och vilka kunskapsluckor som bör åtgärdas. Baserat på den kunskap som identifierats lämnas även förslag på åtgärder som kan väntas leda till en förbättring av samers psykosociala hälsa och bättre efterlevnad av svenska statens hälsorelaterade skyldigheter gentemot samerna.

 

Oro för egen hälsa


Många svenska samer har under det senaste decenniet känt oro för sin psykosociala hälsosituation. Bland annat har detta handlat om psykisk ohälsa, självmord, diskriminering, unga samers möjlighet till en stark samisk identitet, tillgången på psykosocial hälsovård baserad på samisk språk- och kulturkompetens och negativa hälsoeffekter av ökande exploatering och rovdjurstryck på renbetesmarkerna. Innebär detta att samer mår sämre än annan befolkning i Sverige?

 

Exempel

Kort och gott kan man säga att kunskapsläget är så undermåligt att det är svårt att veta hur ”gemene” sames psykosociala hälsosituation ser ut. De studier som finns indikerar dock  att den kan vara sänkt. Här är några exempel:

 

  • Mer än varannan ung samisk kvinna säger sig ha haft självmordstankar.

  • Var tredje ung samisk renskötare har allvarligt övervägt eller haft planer på att ta sitt liv.

  • Två av fem manliga renskötare rapporterar en kliniskt relevant ångeststörning. Andelen stiger dessutom till i princip varannan för medelålders renskötande män.

  •  Unga samiska kvinnor har i mindre grad än andra svenska kvinnor anammat en ”modern” (liberal) dryckeskultur, men fler manliga renskötare har en farlig alkoholkonsumtion jämfört med svenska män.

  • Andelen unga vuxna samer som är ”stolta över sin bakgrund” (83 %) sammanfaller i princip med dem som ibland eller ofta anser sig behöva ”förklara eller försvara sin kultur” (82 %), och ungefär varannan ung same upplever sig utsatt för etnisk diskriminering.

  • Att uppleva etnisk diskriminering är förenat med sämre psykosocial hälsa, såsom större risk att ha haft självmordsplaner (unga vuxna samer) och lägre hälsorelaterad livskvalite (samiska skolungdomar).

  • Att uppleva sig etniskt diskriminerad är vanligare bland samer med stark samisk identitet, vilket kan tolkas som att uppväxande samer till viss grad tvingas assimilera sig för att undgå diskriminering och psykosocial ohälsa.

  • Renskötande samer rapporterar lägre förtroende för vårdgivare (primärvård och psykiatri) än andra norrlänningar, vilket antas vara kopplat till vårdens brister i samisk språk- och kulturkompetens.

- Även om det samiska samhället och den samiska kulturen i Sverige är stark, ligger huvudfokus i den här rapporten på ohälsa och problem, säger Petter Stoor. Det har varit min ambition att den här rapporten ska kunna läsas och förstås av samer i allmänhet, forskare, hälso- och sjukvårdspersonal, politiker, sakkunniga och andra med intresse för hälsofrågor.

 

Åtgärdsförslag

Vad skulle Sverige kunna göra för att komma till rätta med de brister som finns? Några av åtgärdsförslagen är att det bildas ett center för samisk hälsa och att Sametinget ges mandat och resurser för att arbeta med hälsorelaterade frågor. Regeringen kan stödja processen att etablera en oberoende samisk sanningskommission. En kulturell och språklig anpassning i vården kan komma till stånd genom att vårdgivare inom Sápmi tillgängliggör befintliga samiska språk- och kulturkunskaper och höjer kunskapsnivån hos övrig personal.

- Eftersom kunskapssammanställningen innehåller en lista på tänkbara åtgärder och frågan om samisk folkhälsa läge varit på tapeten, hoppas Sametinget att rapporten leder till en förbättrad hälsosituation och en ny syn på vad kulturellt anpassad vård betyder, förklarar Sametingets kanslichef Anja Taube.

 

Referenslista och tabeller


Rapporten finns än så länge enbart på svenska. Den innehåller både en referenslista och tabeller över informationskällor inom olika hälsodomäner, vilket gör det möjligt för den som vill att ytterligare fördjupa sig. Sametinget har överlämnat kunskapssammanställningen om samers psykosociala ohälsa till Socialdepartementet.

Ole Mathis Hetta nammaduvvon
Riddárin Bassi Ovllá Ortnegii
 

Majestehta Gonagas lea nammadan servvodatdoaktára Ole Mathis Hetta 1. klássa Riddárin Bassi Ovllá Ortnegii su áŋgiruššama eamiálbmotvuoigatvuođaid ja dearvvašvuođa dihtii.

 

Får St. Olavs Orden: – En stor ære

H.M. Kongen har utnevnt samfunnsmedisiner Ole Mathis Hetta til Ridder 1. klasse av St. Olavs Orden for hans pionerinnsats for urfolks rettigheter og helse.

FOTO: EILIF ASLAKSEN / NRK

Åse PulkJournalist

 Oppdatert 23.08.2016, kl. 18:28

Lege og samfunnsmedisiner Ole Mathis Hetta er fra Siebe i Kautokeino, og bor i Stavanger. Han har i mange år arbeidet med samfunnsmedisinske spørsmål som distrikslege, kommuneoverlege, kvalitetsrådgiver og fylkeslege.

Bedret helsetjenestene for urfolk og samer

I sin karriere har Hetta arbeidet spesielt for at helsetjenestene må tilpasses samisk språk og kultur.

– Det er en stor ære, man blir jo rørt. Jeg blir ydmyk og stolt på samme tid. Stolt i en positiv mening, over at det arbeidet jeg har fått være med på i mange tiår, har gitt en slik høy utmerkelse, sier Hetta.

Hetta har visst om dette i fire-fem uker allerede. Da ble han oppringt av fylkesmannen. Men det var først i dag at det ble offentliggjort påkongehuset.no .

– Hva betyr dette for deg?

– Personlig betyr det at jeg er veldig glad, men jeg synes det betyr en del også for den samiske befolkning, for dette har jeg fått for det arbeidet jeg har vært med på i mange tiår for samiske rettigheter, i forhold til å bedre helsetjenesten for samer, og også for helsetjeneter og rettigheter for folk i andre deler av verden.

Jobbet mye i utlandet

Hetta har i en årrekke vært involvert i flere helseprosjekt i utlandet. Han arbeidet i flere år i Sør-Sudan og Tanzania. I tillegg har han vært konsulent og evaluator i Kina, India, Liberia og andre afrikanske land, hvor fremmelse av kommunikasjon, språk, kultur og lokal involvering har vært viktige måter å jobbe på.

– Min viktigste måte å arbeide på var å involvere lokalbefolkningen. De skulle kjenne at det var deres helsetjeneste og at de bestemte over den. Dette, sammen med at vi har fått vite at Samisk helsepark i Karasjok skal realiseres, gjør at jeg ser at det begynner å bli en sammenheng. Vi har oppnådd noe også i samisk sammenheng.

Fått mange priser

Hetta har tidligere jobbet som seniorrådgiver i samisk samfunnsmedisin i Helsedirektoratet, men er nå pensjonist. Likevel har han mer enn nok å fylle tiden sin med. I 2014 ble han valgt som leder i den samiske legeforeningen , og han er fortsatt leder.

– Det fortsetter jeg med i to år til. Jeg har vært pensjonist nå i to og et halvt år, men har så mye å gjøre, blant annet med styrearbeid, at jeg ikke vet hvordan jeg rakk å jobbe da jeg var i fullt arbeid, ler Hetta.

Hetta mottok i 2013 Karl Evangs pris for sitt arbeid for den samiske pasienten . Han har også fått fyrbøterprisen i 2015 fra Den norske legeforening.

– St. Olavs Orden henger nok høyest av disse, sier Hetta.

Overrekkelse 2. september

Hetta vil dele æren med å ha oppnådd resultater med sine mange medarbeidere gjennom mange år.

– Det er så mange andre som har jobbet sammen, blant annet om å realisere Samisk helsepark. Det må jeg si ellers også, at det er mange gode medarbeidere som jeg har hatt gjennom mange år, som har vært med på å legge til rette for at vi kunne få til det arbeidet vi har fått være med på, forteller Hetta.

 

Dekorasjonen vil bli overrakt ved et arrangement på Ledaal i Stavanger fredag 2. september 2016, klokken 13.00.

– Jeg gleder meg veldig til overrekkelsen. Da kommer også mine søsken, andre slektninger og venner hit. Det blir stort, sier Hetta.

 

SDS studeantakonferánsa Romssas

5. b. golggotmánus doalai SDS studeantakonferánssa Romssas sámi doaktárstudeanttaide. Čuovvovaččat gávnnat prográmma.

 

Su 14 studeantta ledje boahtán ja min mielas ledje ávkkálaš ságastallamat. Sihke stivra ja studeanttat ledje ovttaoaivilis ahte dát berrejit leat jahkásaš doalut. Mihttomearrin lea ahte ásahit oktavuođaforuma, sihke elektronálaččat ja deaivvademiid bokte nu ahte sámi studeanttat oahpásmuvvet nubbi nuppiin.

 

Gč prográmma

SAMINOR-konferánse
Romssas 17.–18. b. skábmamánus 2016

 

Sámi dearvvašvuođadutkama guovddáš bovde iluin SAMINOR-konferánsii gos ovdanbuktit SAMINOR 1 ja SAMINOR 2 guovddáš dutkanbohtosiid. Konferánse maiddái čalmmustáhttá makkár ávkin dákkár dearvvašvuođaiskkadeamit leat álbmogiid, servodahkii, dearvvašvuođapolitihkáriidda ja -hálddašeaddjiide, ja oahpahusvuogádagiide. SAMINOR boahtteáiggi birra ságastallat ovttas eará guovddáš oasádalliin.

 

LOGA EAMBBO

 
Finnmárkku buohcciviesu stivra lea mearridan hukset
Sámi dearvvašvuođasiidda Kárášjohkii
 

Stivrračoahkkimis 2.-3. b. juovlamánus mearridii Finnmárkku buohcciviessu álggahit konkrehtalaš áššeplánaid ulbmilin álggahit huksema ja ásaheami Sámi dearvvašvuođasiidda.

 

Finnmárkku buohcciviesu stivra lea mearridan hukset Sámi dearvvašvuođasiidda Kárášjohkii

 

Stivrračoahkkimis 2.-3. b. juovlamánus mearridii Finnmárkku buohcciviessu álggahit konkrehtalaš áššeplánaid ulbmilin álggahit huksema ja ásaheami Sámi dearvvašvuođasiidda..

 

Dát lea positiivalaš dan dáfus ahte viimmat leat formálalaččat dahkun mearrádus, man ollugat minguin oaivvildat livččii berren dahkot jagi áigi juo, vai nagodit gerget prošeavtta álgo áigumušaid mielde 2017:ii.

 

Mearrádusas leat ollu váilevašvuođat mii čielgasit govvida ahte Finnmárkku Buohcciviesus ii leat dáhto váldit vuhtii sámi perspektiivva, muhto háliidit Sámi dearvvašvuođasiidda Hámmarfeastaklinihkka vuollásažžan. Stivrramearrádus ii váldde vuhtii ahte Sámi dearvvašvuođasiida berre/galgá fállat spesialistadearvvašvuođabálvalusaid olles sámi álbmogii maiddái olggobeal Finnmárkku ja riikkarájiid rastá. Dát leat čielgasit dovddahuvvon mihttomearrin guovddáš dearvvašvuođaeiseválddiin, muhto stivrramearrádusas lea Sámi dearvvašvuođasiida hui gárzzet meroštallojuvvon, dego ovttas sajustuvvon SÁNÁG somatihkkain / Spesialistadoavttirguovddáža fárremin.

 

Áššemearrádusas ii leat dat ge daddjon konkrehtalaččat mo oktiiheivet ja koordineret somáhtalaš spesialistadearvvašvuođabálvalusaid psykihkalaš dearvvasvuođa- ja gárrensuddjemis mii dál lea biddjon SÁNÁG vuollái.

 

Dáppe gávnnat áššemearrádusa.

 

Logadettiin St.dieđ. nr. 11 (2015-2016) – Nášunála dearvvašvuođa- ja buohcciviessuplána 2016-2019, mii geskat almmuhuvvui Dearvvašvuođaministtaris, áicat čielgasit njielu Finnmárkku Buohcciviesu guoskevaš áigumušaide spesialistadearvvašvuođabálvalusaid sámi álbmogii ja nášunála mihttomeriid ektui, ii livčče jáhkán ahte lea seammá fáttás sáhka.

 

Dáppe gávnnat cealkámuša speasialistadearvvašvuođabálvalusaid sámi álbmogii kápihttal 6.2 ja kápihttal 14 Nášunála dearvvašvuođa- ja buohcciviessuplánas (Dearvvašvuođa- ja fuolahusdepartemeanta):

 

Nášunála dearvvašvuođaeiseválddiin lea ovddasvástadus dásseárvosaš dearvvašvuođabálvalusas sámi álbmogii.

 

 

Nášunála dearvvašvuođaeiseválddiin leat bajimus ovddasvástádus dásseárvosaš dearvvašvuođabálvalusas sámi álbmogii ja galgá vuhtiiváldit sámi perspektiiva dearvvašvuođapolitihkkálaš vuoruhemiin, nášunála plánain ja strategiijain. Dearvvašvuođa- ja fuolahusdepartemeanta lea addán vásedin Davvi Dearvvašvuhtii (Helse Nord RHF) ovddasvástádusa fuolahit dásseárvosaš spesialistadearvvašvuođabálvalusaid sámi álbmogii. Davvi Dearvvašvuohta RHF galgá fuolahit strategálaš viidásatovdáneami spesialistadearvvašvuođabálvalusaid sámi álbmogii siskkobealde daid meriid ja prinsihpaid mat bohtet ovdan Nášunála dearvvašvuođa- ja buohcciviessuplánas. Davvi Dearvvašvuohta RHF fuolaha dárbbašlaš ovttasdoaimma ja koordinerema ovttasráđii eará dearvvašvuođaregiovnnaiguin, nu ahte sámi álbmoga spesialisttadearvvašvuođabálvalusa dárbbut bures fuolahuvvojit, ja ahte gelbbolašvuohta sámi dearvvašvuođas, kultuvrras ja gielas dahkojuvvojit almmusin maiddái eará guovlluin riikkas.